Sammanfattning om periodiska systemet

 I det periodiska systemet skriver man atomer med samma antal elektroner i skalen under varandra. Periodiska systemet kallas även för grundämnenas ordning. Den visar varje ämne och element enkelt och tydlig.

Den första versionen av det periodiska systemet gjordes av Dmitrij Mendelejev

under 1800- talet. Han hade inte så många ämnen att jobba med och man visste inte så mycket om dem då. Nu när man hittar nya grundämnen då sätter man det i periodiska systemet. Det finns några ämnen som man inte har upptäckt än men man har stoppat ut de i alla fall där man tror att de ska vara när man hittar de.

Man har nu hittat 91 grundämnen i naturen men det finns vissa i laboratorier. I periodiska systemet finns också atommassan för varje atomslag. Atommassan står i det nedra vänstra hörnet. Atommassan som anges är ett medelvärde för de olika isotoper av atomslaget som finns i naturen.

I det periodiska systemet är grundämnena med liknande egenskaper i horisontella linjer och de som är vertikala har lika många elektroner. Det horisontella kallas för grupper och de vertikala kallas perioder.   

Exempel på några grundämnesgrupper

Grundämnena i den första gruppen har atomer med ett enda elektronskal. De reagerar lätt med andra ämnen och därför hittar man de inte i ren form i naturen.

Man kan hitta väte ut i naturen i form av vätgas.

Natrium reagerar t lätt med vatten än litium. Kalium reagerar lätt med vatten och det kan börja brinna. Kalium i jonform är ett viktigt växtnäringsämne.

Grundämnena i andra grupper har atomer med två elektronlager eller fler och kan därför ha mer elektroner.

Alla i de här grupperna reagerar relativt lätt med andra ämnen. Man kan hitta de rena i naturen eller i alla fall de flesta.

Det finns 18 grupper totalt. Man delar in alla ämnen i mindre grupper, de har olika färger så att man lätt ska unna skilja dem åt t.ex. ädelgaserna och platinagruppen.   

Cheesecake with fresh berries

Crust:

10 digestive biscuits 

75g of butter 

Filling:

300g of cream cheese 

1 1/3 dl of sour cream 

4/5 dl of sugar 

1 tsp of vanilla 

2 egg yolks 

juice and zest from 1/2 lemon 

Garnish:

Fresh berries like strawberries and raspberries 

Directions 

Preheat the oven to 175°c. 

Crush the biscuits in a food processor. Melt the butter and combine it with the crushed biscuits. Press the biscuit crumbs out in a pan that is 24cm in diameter, or in 12 aluminum mazarin molds

Filling. 

Put the Cream cheese, sour cream, sugar, vanilla, egg yolks and lemon in a bowl and mix it together to a smooth mixture. Pour the mixture in the pan or in the mazarin moulds. 

Bake the small molds for about 20min and the big for 20-30min.

Garnish the cake with fresh berries.   

The other recipe is more detailed and has a better description of exactly what to do. 

It’s more specific about whether an ingredient should be room temperature or not. 

Materiens byggstenar

10. Vilken kemisk betäckning har a) syre b) koppar c) flour d) järn e) väte f) kol 

a) syre = O

b) koppar = Cu

c) flour = F

d) järn = Fe

e) väte = H

f) kol = C

11. Hur skriver man den kemiska formeln för a) diväteoxid b) koldioxid c) syrgas

a) H₂O

b) CO₂

c) O₂ 

13. Vilka och hur många atomer ingår i följande a)

a) två kväveatomer

b) en kolatom och en syreatom

c) två väteatomer, en kolatom och tre syreatomer

Förbränning av magnesium

Material:

·       Degel

·       Degeltång

·       Magnesiumband, max 2cm

·       Brännare

·       Tändstickor

·       Skyddsutrustning

·      Hur se magnesium ut?

-       magnesium är en böjbar mettal, silveraktigt, fast massa, avlångt, platt och glansigt.

Vi tog fram materialet och skyddsutrustningen, klippte av ca 2cm magnesium.

 Vi satte på oss skyddsutrustningen, tände brännaren och började värma magnesiumet med brännaren så att magnesiumoxiden föll ner i degeln.

När vi värmde magnesiumet så skapades det ett starkt ljus som fyrverkerier.

Ljuset som blev när vi värmde magnesiumet kunde skada ögonen.

2 Mg+ à 2 MgO

Magnesium+syreàmagnesiumoxid(nytt ämne)

Järn+syreàjärnoxid(rost)

Syfte: 

Undersöka hur friktionen ändras när man drar ett och samma föremål över olika ytor.

Hypotes:

Jag tror att det kommer att behövas mer kraft att dra föremålet över en yta som är strävare än en yta som är slät. 

Jag tror att det kommer behövda mest kraft att dra föremålet över asfalt, eftersom den ytan är mycket ojämn.

1. Asfalt 

2. Tyg

3. Trä

4. Plastgolv 

Material: 

Asfalt 

Sko 

Trä

Dynamometer 

Tyg 

Plastgolv 

Metod:

Jag stoppade fast dynamometern på en sko och drog den över olika ytor. 

Resultat:

 

Slutsats: 

Det behövdes mest kraft att dra föremålet över tyget vilket betyder att det var mest friktion på den ytan. Jag trodde att det skulle behövas mest kraft att dra den över asfalten eftersom det finns många och stora ojämnheter än på de andra ytor, men det är tydligen inte lika effektivt som många små ojämnheter, som på tyget. 

På träytan var friktionen mindre eftersom den är slätare än tyget och asfalten. Det var minst friktion på plastytan eftersom det var den slätaste av alla de ytor jag provade att dra föremålet över, eftersom att den har minst ojämnheter. 

För att få ett mer exakt resultat skulle man kunna använda en obehandlad träyta som t.ex en planka. Man hade även kunnat sopat av asfalten så att det inte skulle finnas så många sandkorn som rullar mellan föremålet och asfalten, och därför gör att det blir mindre friktion. Om man hade velat ha ett bredare resultat så hade man kunnat utöka antalet olika ytor.

Den slutsats jag drar från det här är att om man ska förflytta föremål utan att lyfta dem ska man helst dra på plastgolv.

Krafter

Krafter

Frågor:

1. Du ska kunna visa hur man ritar krafter. Rita bilder och förklara.  

2. Varje kraft som påverkar ett föremål har alltid en motkraft. Förklara och ge exempel.

3. Förklara skillnaden mellan begreppen massa och tyngd. Ge några exempel på hur man kan mäta dessa.

4. Orsaker till att man vill öka eller minska friktion. Ge exempel och förklara.

5. Förklara begreppet hävarm. Hur kan vi använda hävarmar i vardagliga situationer för att underlätta för oss? Ge exempel.

6. Förklara begreppet tyngdpunkt.

7. Hur ska man tillverka föremål för att de ska stå stadigt? Ge exempel och förklara.

Svar:

1. När man ska rita krafter använder man pilar. Om föremålet står still så ritar man pilarna åt motsatta håll och de ska vara lika långa. Om man t.ex ska rita ut tyngdkraft och normalkraft på ett föremål så kan man flytta de upp och ned lite hur man vill men man kan inte flytta de i sidled.

Om man ska dra ett förmäl över en plan yta som t.ex ett golv så måste dragningskraften vara större än friktionskraften. Om man drar ned för lite kraft så står föremålet stilla och friktionskraften är lika stor som dragnings kraften.


2. Friktionskraften är en motkraft när man ska dra saker över t.ex ett golv det gör att det blir svårare att dra så att mer kraft behövs. Normalkraften är motkraften till tyngdkraften och gör så att ett föremål inte sjunker ner till jordens mitt. Tyngdkraften gör i princip samma sak som normalkraften utom att den hindrar föremål från att flyta ut i rymden.

3. Massan är lika stor vare sig man är på jorden eller månen, men tyngden varierar beroende på vart man är. Jorden har större massa än månen därför har den större dragningskraft. Det gör att tyngden är större på jorden än på månen, medan massan hade varit samma. Man mäter massa i kilo med en våg. Om man ska mäta tyngd så använder man en dynamometer, man kan också multiplicera massan med gravitationskonstanten men den ändras beroende på vars man är.

4. Om man ska bromsa en bil så vill man att det ska vara så mycket friktion som möjligt så att bilen stannar snabbt. Men om man åker skridskor så vill man att det ska vara så lite friktion som möjligt så att man åker snabbt.

5. Om man ska flytta stenar i trädgården som är för tunga för att bara lyfta så kan man använda en hävstång och en annan sten för att höja upp vridningspunkten. Om någonting är för tungt så kan man använda en hävarm för att underlätta. Det finns många saker som behöver en hävarm för att fungera som t.ex en gung bräda, skottkärra, skiftnycklar, en sax och åror.

6. Tyngdpunkten är i princip mitten på ett föremål om det väger lika mycket överallt. I vissa fall om föremålet är ojämnt format så kan tyngdpunkten finnas utanför föremålet eller om massan är olika på olika ställen som en bok öppen på näst sista sidan då är tyngdpunkten närmare bok ryggen.

7. För att tillverka ett föremål t.ex en pall så ska benen vara bredare längre ner än högre upp och tyngdpunkten ska vara så långt net den kan.

Krafter: introduktion 

lätt att förstå:

Det är bara logiskt att t.ex tyngdkraften har en motsatt kraft osv. 

Att man inte väger lika mycket på månen som på jorden eftersom att de har olika tyngdkrafter. 

Att kraften börjar på en viss punkt och det kallas för angreppspunkt.

svårt att förstå: 

Vad är Newton? Varför mäter man tyngd i Newton?

Vad är en dynamometer hur funkar den?

Vad står F för i formeln F=m x a?