Historik/fakta

Radioaktivitet upptäcktes av Henri Bequerel när han utförde ett experiment 1896. Då undersökte han om man kunde aktivera en fotografisk plåt täckt med ett svart papper användandes fosforescerande material. Han trodde att skenet som röntgenstrålning orsakade i katodstrålerör på något sätt var sammankopplat med hur fosforescerande material lyser i mörkret efter att ha blivit exponerad av en ljuskälla. Experimentet lyckades inte förrän han provade att använda uransalt.  

Han fick tillsammans med Marie och Pierre Curie nobelpris 1903 i fysik för deras forskning om radioaktivitet.  Marie Curie fick sedan 1911 ännu ett nobelpris men den här gången i kemi för upptäckten av grundämnena radium och polonium.

Hon fick till och med grundämnet curium och måttenheten Curie uppkallade efter sig.  Marie dog pga. att hon hade utsatts för väldigt mycket strålning under en lång tid, för att de inte ännu visste att det var farligt.

I början av andra världskriget så började man forska inom området för att få fram starkare vapen, det var så man upptäckte kärnvapen.  Kärnvapen får inte sin energi från klassiska sprängämnen utan från fission men även fusion till viss del.

De minsta atombomberna är minst lika kraftfulla som de största av den gamla sortens bomber. De största kan utplåna allt inom en radie på några kilometer.

De enda gångerna kärnvapen har används i krig var när USA bombade Hiroshima och Nagasaki under andra världskriget. Om man använder kärnvapen i krig kallas det för ett kärnvapen krig. 

Det finns olika typer av radioaktiv strålning, de tre vanligaste är alfa, beta och gammastrålning. Alfa strålning består av två protoner och två neutroner som skickas ut ur en atom. Beta strålning blir till när atomer skickar ut elektroner istället. Gamma strålning brukar följa efter beta- eller alfastrålning för då har atomen mycket överskottsenergi som den vill bli av med och skickar då ut gammastrålning.

Behov

Man använder strålning inom hälsovården, det kan vara i röntgen maskiner eller om man behandlar en cancer patienter så använder man mycket strålning för att förstöra tumören. Man kan även använda strålning inom industrin. För att exempelvis mäta tjockleken på papper. I vår vardag använder vi ickejoniserande strålning som t.ex. mikrovågsugnar, mobiler och solarier. Kärnkraft används som en mer effektiv energikälla än t.ex. vindkraft. Ett av användnings områdena är vapen. 

Nackdelar

·      Radioaktivt avfall från kärnkraftverk

·      Strålningsförgiftning

·      Kärnkraftsolyckor och vapen förstör omgivningen under en lång tid, t.ex. Tjernobyl katastrofen

·      Tar lång tid för strålning att försvinna

·      Kan skapa starka vapen

Fördelar

·      Effektiv energikälla

·      Kärnkraft har låga koldioxidutsläpp

·      Kan ta bort cancer

·      Röntgenmaskiner

Källor

Wikipedia

         Marie Curie

         Henri Bequerel

         Radioaktivitet

         Kärnkraft

         Alfastrålning

         Betastrålning

         Gammastrålning

www.stuk.fi/web/sv/teman/vad-ar-stralning/stralningens-anvandningsomraden

https://corporate.vattenfall.se/om-energi/el-och-varmeproduktion/for-och-nackdelar-med-olika-energikällor/

Källkritik

Wikipedia kanske inte alltid är en jättepålitlig källa, men den har blivit bättre eftersom de har anställt korrekturläsare som ser till att informationen är korrekt.

Stuk.fi är hemsidan för den finska strålsäkerhetscentralen så den verkar vara trovärdig.

Vattenfall är ett känt företag som jobbar inom branschen, därför är den trovärdig.

1. Föroreningar sprider sig i luften. Ge exempel på lokala, regionala och globala problem
Luftföroreningar stannar inte på samma plats, de kommer att följa luftströmmarna och sprider ut sig så det blir inte bara problem i Norrbotten och i Sverige. Det kommer bli ett globalt problem som i slutändan påverkar oss alla Lokalt: gaser som kommer från bilar påverkar människor och allt runtomkring oss. Man kan få hälsoproblem som t.ex astma.

Regionalt: fabriker släpper ut gaser, mest koldioxid, gaserna kommer att sprida sig i atmosfären. När det regnar kommer de här föroreningarna tas upp av regndropparna och försura de. När det försurade regnet tas upp av marken eller hamnar i sjöar blir de i sin tur försurade.   

Globalt: växthuseffekten, Växthusgaserna håller jorden lagom varm. Men eftersom att det har blivit för mycket hålls värmen kvar och då ökar även jordens medeltemperaturen. Den ökade medeltemperaturen gör att polarisen smälter och vattnet från den nu smälta isen höjer vattennivån, det gör att de som bor nära kusten kan få det svårt. 

2.Ge exempel på åtgärder vi kan göra för att minska mängden luftföroreningar.
För att minska luftföroreningen kan man välja att köra mindre bli, båt och flyg. Istället för att använda maskinerier som t.ex bilar som använder fossila bränslen kan man cykla eller promenera till skolan eller jobbet. Om man verkligen måste använda sig av en bil för att avståndet är för stort kan man använda en elbil eller en bil som går på biogas. De är dyrare men är bättre för naturen.
Det finns fler saker man kan göra som att köpa närproducerad mat eftersom att den inte har behövt fraktas så långa sträckor.  

3.Allt liv är beroende av vatten. Förklara hur vi kan rena dricksvatten och avloppsvatten.

Grundvatten är mycket renare än det vatten som kommer från sjöar, älvar och brunnar. Grundvatten renas naturligt, medan vattnet som kommer från sjöar och älvar kommer in i ett vattenreningsverk där man tar bort alla bakterier och kemikalier.

Först gör de en kemisk rening och filtrering där de tar bort de flesta bakterier och det smuts och skräp som följer med vattnet. Nästa steg är pH justering, för att göra vattnet mindre surt stoppar man i basiska ämnen. Efter det utförs en desinfektion där alla virus, bakterier och sjukdomar som finns i vattnet tas bort. Efter det så går det rena vattnet vidare till olika hushåll och företag.

När vattnet har använts transporteras det smutsiga vattnet till ett annat reningsverk som kallas avloppsreningsverk.

Först gör de en mekanisk rening där dem tar bort alla tyngre och större partiklar. Sen skickas det smutsiga vattnet vidare till en biologisk rening där alla bakterier och kemikalier tas bort. Till slut kommer vatten vara fritt från gifter. Nästa steg är kemisk rening och efter det är det kvävereningar de tar bort föroreningar som innehåller kväve. Till sist när vattnet är helt rent så släpps det ut i naturen igen. 

4. Hur påverkas marken av ett lågt pH-värde?

Låga pH-värden gör så att marken blir försurad. När marken blir försurad kommer växterna få svår att växa och tillslut dö. Utan växter kommer djuren inte ha någon mat, inte bara det utan växter får vi inget syre.   
Beskriv kvävets kretslopp.

Kvävgas (N₂) i luften omvandlas till viss del vid åskväder till kväveoxider (NO_x), när kväveoxiderna reagerar med vatten skapas salpetersyra(HNO₃). Salter från salpetersyran kallas för nitrater. Det mesta av omvandlingen sker när kvävefixerande bakterier kombinerar kväve och väte(H), då skapas ammonium. Det är inte bara de här bakterierna som kan skapa ammonium, utan det kan också skapas under Haber-Bosch- processen. Ammoniumet blir sedan med hjälp av nitrifikationsbakterier eller konstgödsel till nitrat(NO₃). Ammoniumet och nitratet tas upp av växter som sedan blir uppätna av djur, när de dör kommer kvävet ut i marken. Det organiska kvävet i de döda växterna och djuren blir genom ammonifikationsbakterier ammonium igen. Djurens urin innehåller också ammoniak, som är lätt omvandlat till ammonium. Dentrifikationsbakterier omvandlar nitrat tillbaka till kväve, det är det ända sättet för kvävet att komma ut i luften igen