Förbränning av magnesium

Material:

·       Degel

·       Degeltång

·       Magnesiumband, max 2cm

·       Brännare

·       Tändstickor

·       Skyddsutrustning

·      Hur se magnesium ut?

-       magnesium är en böjbar mettal, silveraktigt, fast massa, avlångt, platt och glansigt.

Vi tog fram materialet och skyddsutrustningen, klippte av ca 2cm magnesium.

 Vi satte på oss skyddsutrustningen, tände brännaren och började värma magnesiumet med brännaren så att magnesiumoxiden föll ner i degeln.

När vi värmde magnesiumet så skapades det ett starkt ljus som fyrverkerier.

Ljuset som blev när vi värmde magnesiumet kunde skada ögonen.

2 Mg+ à 2 MgO

Magnesium+syreàmagnesiumoxid(nytt ämne)

Järn+syreàjärnoxid(rost)

Syfte: 

Undersöka hur friktionen ändras när man drar ett och samma föremål över olika ytor.

Hypotes:

Jag tror att det kommer att behövas mer kraft att dra föremålet över en yta som är strävare än en yta som är slät. 

Jag tror att det kommer behövda mest kraft att dra föremålet över asfalt, eftersom den ytan är mycket ojämn.

1. Asfalt 

2. Tyg

3. Trä

4. Plastgolv 

Material: 

Asfalt 

Sko 

Trä

Dynamometer 

Tyg 

Plastgolv 

Metod:

Jag stoppade fast dynamometern på en sko och drog den över olika ytor. 

Resultat:

 

Slutsats: 

Det behövdes mest kraft att dra föremålet över tyget vilket betyder att det var mest friktion på den ytan. Jag trodde att det skulle behövas mest kraft att dra den över asfalten eftersom det finns många och stora ojämnheter än på de andra ytor, men det är tydligen inte lika effektivt som många små ojämnheter, som på tyget. 

På träytan var friktionen mindre eftersom den är slätare än tyget och asfalten. Det var minst friktion på plastytan eftersom det var den slätaste av alla de ytor jag provade att dra föremålet över, eftersom att den har minst ojämnheter. 

För att få ett mer exakt resultat skulle man kunna använda en obehandlad träyta som t.ex en planka. Man hade även kunnat sopat av asfalten så att det inte skulle finnas så många sandkorn som rullar mellan föremålet och asfalten, och därför gör att det blir mindre friktion. Om man hade velat ha ett bredare resultat så hade man kunnat utöka antalet olika ytor.

Den slutsats jag drar från det här är att om man ska förflytta föremål utan att lyfta dem ska man helst dra på plastgolv.

Krafter

Krafter

Frågor:

1. Du ska kunna visa hur man ritar krafter. Rita bilder och förklara.  

2. Varje kraft som påverkar ett föremål har alltid en motkraft. Förklara och ge exempel.

3. Förklara skillnaden mellan begreppen massa och tyngd. Ge några exempel på hur man kan mäta dessa.

4. Orsaker till att man vill öka eller minska friktion. Ge exempel och förklara.

5. Förklara begreppet hävarm. Hur kan vi använda hävarmar i vardagliga situationer för att underlätta för oss? Ge exempel.

6. Förklara begreppet tyngdpunkt.

7. Hur ska man tillverka föremål för att de ska stå stadigt? Ge exempel och förklara.

Svar:

1. När man ska rita krafter använder man pilar. Om föremålet står still så ritar man pilarna åt motsatta håll och de ska vara lika långa. Om man t.ex ska rita ut tyngdkraft och normalkraft på ett föremål så kan man flytta de upp och ned lite hur man vill men man kan inte flytta de i sidled.

Om man ska dra ett förmäl över en plan yta som t.ex ett golv så måste dragningskraften vara större än friktionskraften. Om man drar ned för lite kraft så står föremålet stilla och friktionskraften är lika stor som dragnings kraften.


2. Friktionskraften är en motkraft när man ska dra saker över t.ex ett golv det gör att det blir svårare att dra så att mer kraft behövs. Normalkraften är motkraften till tyngdkraften och gör så att ett föremål inte sjunker ner till jordens mitt. Tyngdkraften gör i princip samma sak som normalkraften utom att den hindrar föremål från att flyta ut i rymden.

3. Massan är lika stor vare sig man är på jorden eller månen, men tyngden varierar beroende på vart man är. Jorden har större massa än månen därför har den större dragningskraft. Det gör att tyngden är större på jorden än på månen, medan massan hade varit samma. Man mäter massa i kilo med en våg. Om man ska mäta tyngd så använder man en dynamometer, man kan också multiplicera massan med gravitationskonstanten men den ändras beroende på vars man är.

4. Om man ska bromsa en bil så vill man att det ska vara så mycket friktion som möjligt så att bilen stannar snabbt. Men om man åker skridskor så vill man att det ska vara så lite friktion som möjligt så att man åker snabbt.

5. Om man ska flytta stenar i trädgården som är för tunga för att bara lyfta så kan man använda en hävstång och en annan sten för att höja upp vridningspunkten. Om någonting är för tungt så kan man använda en hävarm för att underlätta. Det finns många saker som behöver en hävarm för att fungera som t.ex en gung bräda, skottkärra, skiftnycklar, en sax och åror.

6. Tyngdpunkten är i princip mitten på ett föremål om det väger lika mycket överallt. I vissa fall om föremålet är ojämnt format så kan tyngdpunkten finnas utanför föremålet eller om massan är olika på olika ställen som en bok öppen på näst sista sidan då är tyngdpunkten närmare bok ryggen.

7. För att tillverka ett föremål t.ex en pall så ska benen vara bredare längre ner än högre upp och tyngdpunkten ska vara så långt net den kan.